Under pyramiden är en svensk äventyrsfilm som hade premiär år 2016. Den handlar om den unga galleristen Katarina Oxe som försöker rädda sin pappa som under en resa till Israel kidnappats av sin före detta smugglingspartner. Kidnapparen kräver att Katarina lämnar över en antik staty föreställande den egyptiska guden Anubis som lösen för pappan, vilket gör att Katarina ger sig ut på jakt efter statyn i ett Mellanöstern som precis genomgått den arabiska våren.
Under pyramiden är delvis inspelad på plats i Kairo och Ain Soukhna och var den första internationella film som spelades in i Egypten efter att den arabiska våren svept genom landet. Övriga inspelningsplatser är Tel Aviv och Västra Götaland.
För både regi och manus står Axel Petersén, som debuterade som långfilmsregissör år 2011 med filmen Avalon. Avalon, där Petersén även stod för manuset, blev en kritikerrosad succé som bland annat belönades med kritikerpriset för bästa debutfilm på Torontos Filmfestival, vilket var första gången någonsin som en svensk film fick pris på den festivalen. Här hemma i Sverige fick huvudrollsinnehavaren Johannes Brost ta emot en guldbagge i kategorin Bästa manliga huvudroll för sin prestation i Avalon.
Förväntningarna var därför höga när det var dags för Under pyramiden att ha premiär, men tyvärr tycker jag inte att den alls höll samma höga kvalité som Avalon. Jag gissar att tanken är att Under pyramiden ska vara en hyllning till äldre äventyrsfilmer – Petersén nämner själv Ture Sventon i öknen som inspirationskälla – men resultatet känns mest bara trist. Istället för en hyllning blir Under pyramiden ett märkligt hopkok av trötta klichéer, både vad gäller handling och karaktärer.
Axel Petersén nämner i ett pressutskick som bland annat publicerats i Västerbottenskuriren att den ursprungliga tanken var att göra en äventyrsfilm för vuxna, men att det sedan blev mer till ett psykologiskt drama. Det hade varit intressant att se hur Under pyramiden hade blivit om Petersén behållit fokus på äventyret istället för att låta det bli en styvmoderligt behandlad kuliss till en växa-upp historia som inte direkt har något nytt att tillföra.
Rent visuellt finns är dock Under pyramiden en både intressant och snygg film, och här ska bland annat fotografen Tibor Dingelstad ha en eloge för sin insats med fotot. Tyvärr lyckas inte själva intrigen nå upp till samma nivå. Eftersom bildspråket och den allmänna känslan i filmen är så bra känns det som att man sitter och ser en film som är på väg att bli riktigt bra, men tyvärr får den aldrig riktigt luft under vingarna och förhoppningen blir aldrig verklighet.
